08.30 Vad gör du när krisen slår till? Så hanterar du pressen från media och allmänhet
Under detta anförande delar Paul Ronge med sig av sina bästa tips om hur du förbereder dig och kommunicerar när en incident sker. Han delar med sig av sina egna lärdomar och illustrerar med hjälp av aktuella händelser.
• Varför är det så viktigt att företag och organisationer idag har en riskmedvetenhet och krisberedskap?
• Hur identifierar du tidiga tecken på en kris? Ta del av kännetecknen för att snabbt ta fram en krisplan och informera berörda parter
• Vad är det viktigt att ha med i en risk- och scenarioanalys i krisplanen?
• När krisen slår till och media ringer – hur formulerar du rätt budskap och når ut med det du vill ha sagt?
• A och O när det gäller kriskommunikation – vad ska du undvika för att inte förstärka skadorna eller skada varumärket?
Paul Ronge, Paul Ronge Media
09.00 “Brainsnacks” med Utrikesdepartementet, Arlanda och Carnegie!
Tre talare, sju minuter vardera och två minuter till frågor. Detta är vad Brainsnack går ut på. ”Bakom rubrikerna” sätter fart på konferensen tillsammans med tre talföra talare från tre vitt skilda verksamhetsområden som kommer ge dig deras bästa tips för effektiv kommunikation när drevet slog till!
Anders Jörle, Presschef, Utrikesdepartementet. Anders har varit presschef på UD sedan 2008 och har innan dess varit journalist och nästan i elva år arbetat som informationschef på Statens Kärnkraftsinspektion.
”Jag har nog blivit insyltad i de flesta stora kriser som drabbat Sverige de senaste 30 åren, antingen som journalist eller i någon roll som krishanterare.”
Jan Lindqvist, Informationschef, Arlanda/ Swedavia, Jan har under sina år i flygbranschen hanterat några av haverierna på Arlanda och Bromma, de svenska effekterna av 9/11, flygstrejker och taxidemonstrationer, porrsurfande personal och det senaste – askmolnet och flygstoppet.
Andreas Koch, Informationschef, Carnegie. Andreas tillträdde som informationschef på Carnegie i mitten av 2007, vid denna tidpunkt började Carnegie även bli ett av de mesta omskrivna företagen i svensk media. När finanskrisen slog till hamnade företaget i dess epicentrer och Andreas befann sig plötsligt mitt i en av de mest turbulenta perioderna i bolagets 200- åriga historia.
”En av utmaningarna för informationschefen är att överbrygga skillnaden mellan medias bild av de aktuella händelserna och det interna perspektivet risken är stor att organisationen och media hamnar i varsin ringhörna.”
09.25 ”Gäss plockas levande till våra kuddar och täcken!”– Hur arbetade Åhléns för att återfå kundernas förtroende efter dunskandalen 2009?
Under våren 2009 avslöjade tv-programmet Kalla fakta förekomsten av att gäss plockas levande för att vi ska få dun till våra kuddar och täcken. Vi tog del av att fåglarna plockas levande flera gånger under sin livstid och att upp till 80 procent av allt dun på världsmarknaden kommer från levande fåglar. Åhléns fanns bland de svenska företag som hamnade under lupp eftersom dunet spårades tillbaka till flera svenska företag. Det är inte första och troligen inte sista gången svenska företag anklagas för bristande produktkontroll – hur ska företag hantera, informera och kommunicera internt, med media och kunder i denna situation?
Cathrine Westerberg- Wigzell, Informationschef, Åhlénsgruppen
”En krisplan är en bra början, men för att kunna vara snabb när krisen är ett faktum gäller det att företaget har en etablerad värdegrund som agerar guide i beslutsprocessen – både för den interna och externa kommunikationen.”
09.55 Panelsamtal:” Hur återskapa förtroendet för verksamheten när drevet lagt sig?”
Cathrine Westerberg- Wigzell, Informationschef, Åhlénsgruppen
Karin Tengby, Pressekreterare, Röda Korset
10.50 ”Så fick vi över fem miljoner svenskar att nysa i armvecket och köa för svin-vaccin”
Ännu står den där på många jobbtoaletter – jätteflaskan med handsprit som påminner oss om svininfluensans löpeld jorden runt på 80 dagar. Vad var egentligen farligast – vaccinet eller influensan? Vem skulle man lita på – myndigheterna, läkarna eller massmedia?
• Hur såg kommunikationsplanen ut under H1N1?
• Vilka föreberedelser var klara redan innan influensan bröt ut?
• Vilka lärdomar finnas att dra från hur kommunikationen hanterades?
• Hur planerar man inför framtida epidemier?
Ulrika Lyth, Kommunikationsdirektör, Socialstyrelsen
”Frågan är om det över huvud taget är möjligt att möta dagens informationskrav när en krissituation inträffar. God krishantering är kanske att förbereda och tänka igenom så mycket som möjligt. Resten handlar om lojala medarbetare som orkar kämpa i motvind, sunt förnuft och insikten att människor hämtar informationen hos andra källor än hos oss myndigheter.”
11.20 Kriser och förtroende i en global värld – berättelsen om bojkotten av Arla Foods i samband med Muhammedkarikatyrerna
Muhammedbilderna i danska Jyllandsposten den 30 september 2006 orsakade häftiga protester och demonstrationer från muslimska grupper runt om i världen. Dansk-svenska Arla Foods, med stor marknad i Mellanöstern, drabbades hårt av handelsbojkotten av danska företag och under tre månader förlorade företaget 95 % av sin försäljning på denna marknad. Vad hände egentligen under denna period? Hur arbetade Arla Foods med sin kommunikation för att minimera skadeverkningarna och vända opinionen? Vilka lärdomar har Arla Foods tagit med sig från händelsen när det gäller att verka i en global värld där informationsspridning och rykten är svåra att kontrollera?
Astrid Gade Nielsen, koncernkommunikationschef, Arla Foods
11.50 Krishantering i skarpt läge
– Kommunikation och mediehantering vid katastrof och kris
Under detta pass berättar Greta Svensson, informationschef på Arbetsförmedling om sina erfarenheter av information och mediehantering i samband med internationella katastrofer. Greta ingick som informations- och pressansvarig i Räddningsverkets första team för att bistå drabbade svenskar i Thailand två dagar efter tsunamin den 26 december 2004. Därefter ledde hon som insatschef det operativa arbetet på svenska generalkonsulatet i Phuket. Greta arbetade även som ställföreträdande insatschef och pressansvarig vid de svenska minnesceremonierna i Thailand. Sedan 2006 ingår Greta även i en stödstyrka med uppgift att bistå svenskar utomlands vid katastrofer. Styrkan leds av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och UD.
• Vilken betydelse har kommunikation när katastrofen slår till?
• Vad bör man tänka på när man ger information till media och allmänhet i samband med en katastrof?
• Hur fungerar kommunikationen i kris jämfört med normalläget?
Greta Svensson, Informationschef, Arbetsförmedling
”Kännetecknande för en katastrof är att den ofta inträffar utan förvarning och att skeendet inte går att kontrollera. Det informatören har att hålla sig till är uthållighet, flexibilitet, checklistor, öppenhet och ärlighet.”
13.20 Igensnöade spår, fastfrusna växlar och nedisade tåg – SJ och snökaoset vintern 2010
Kriskommunikation via digitala medier
Under vintern 2010 drabbades Europa och Sverige av ovanligt stora snömängder samt hårda vindar som aldrig tycktes ta slut. Snökaoset slog hårt mot både vägtrafiken och flyget men framförallt mot tågtrafiken. SJ fick ställa in avgångar som drabbade tiotusentals resenärer och fick som följd en stark opinion att hantera. Under detta pass delat Elisabeth Lindgren, Kommunikationsdirektör på SJ, med sig av sina erfarenheter från vintern 2010.
• Vad fungerade bra och vad fungerade mindre bra i kriskommunikations- planen?
• Hur arbetade SJ med sociala medier som Twitter för att hålla
resenärerna ajour med det aktuella läget?
• Vilka lärdomar finns att dra för att förbereda sig inför vintern 2011?
Elisabeth Lindgren, kommunikationsdirektör, SJ
”Vi har lärt oss jättemycket”
13.50 Bonusutbetalningar och pensioner inom AMF – skandalen som skakade LO
Den 14 mars 2009 avslöjades det att AMF betalat ut 7,7 miljoner kronor i bonusar till ett stort antal chefer i bolaget, samtidigt som bolaget gjort ett återtag från pensionsspararna. Några dagar senare visar det sig att ledande personer flyttat sitt pensionskapital. En vecka senare blir det ett stort pådrag om lön och pension för f.d. VD. LO:s ordförande Wanja Lundby Wedin som en av styrelsemedlemmarna i AMF görs i media till huvudansvarig för f.d. VD:s pensionsavtal. Ett antal veckor följer med stort mediepådrag. Det visade sig att ansvariga för pensions-avtalen i AMF var en av styrelsen utsedd ersättnings-kommitté som tillsammans med förre VD fört styrelsen bakom ljuset och f.d. Hur påverkas en organisation med 1,6 miljoner medlemmar som går efter ledordern ”solidaritet och jämlikhet”? Hur arbetade LO när ”skandalen” var ett faktum?
Marie Linder, Kommunikationschef, LO
Kristina Mårtensson, Planeringschef, LO
14.20 Ständigt i medias blickfång
- erfarenheter från en av Sveriges mest mediala personer
Gudrun Schyman är en av Sveriges mest mediala personligheter och kommer under detta anförande dela med sig av hur man agerar och hantera situationer då man hamnar i medias blickfång. Hon kommer förutom att berätta om hur det är att vara i medias öga även tala om hur du förbereder dig inför framtida kriser – och vad du ska och inte ska göra när krisen väl inträffat.
Gudrun Schyman, partiledare, Feministiskt initiativ
15.20 Vad händer när krishanteraren hamnar i kris?
Rollerna som informationsansvarig och krishanterare syftar till att ansvara för organisationens dialog med omvärlden samt beredskap i det fallet att en krisincident inträffar. Vad händer då den ansvarige för detta själv blir huvudperson och föremål för ett omfattande mediedrev? Hur kan organisationer pro-aktivt planera och agera för att undvika att en enskild person blir utsatt? På vilka sätt kan man organisera sig så att ens kriskommunikation inte blir avhängig enskilda individer?
Ulrica Schenström, Senior Consultant, Hallvarsson & Halvarson
”När de nya medierna möjliggör att medarbetare blir ”självutnämnda representanter” för företaget eller organisationen är jag övertygad om att många har mycket att lära av politiken under de senaste åren – krishanteringsfunktionerna måste vara intakta och en förståelse måste finnas för att enskilda medarbetare – som inte själva är vana vid strålkastarljuset - kan bli huvudrollsinnehavare i en mediekris”
15.50 Chefredaktörerna anför
Vad händer när rubrikerna blir till?
Thomas Mattsson, chefredaktör sedan 2009, kommer ge sitt perspektiv på hur rubrikerna sätts och ge exempel från närliggande händelser.
Thomas Mattsson, Chefredaktör, Expressen
Vad krävs egentligen för att hamna på första sidan?
Jan Helin har varit verksam som chefredaktör på Aftonbladet sedan 2008 och kommer dela med sig av sin erfarenhet om vad som krävs för att hamna på första sidan.
Jan Helin, Chefredaktör, Aftonbladet
Specialinsatt inslag där var och en av chefredaktörerna från Sveriges två största kvällstidningar berättar om varsin krisincident och vad som hände på redaktionen under tiden då denna händelse utspelade sig. Därefter kommer de tillsammans diskutera och ge sina olika infallsvinklar på en specifik händels
16.20 Panelsamtal: Kommunikation kring Sverigedemokraterna
• Hur var kommunikationsstrategin kring Sverigedemokraterna fram valet 2010?
• Hur ser strategin ut inför kommande mandatperiod?
• Vilka lärdomar kan man dra?
Jenny Lindahl – Persson , Informationschef, Vänsterpartiet
Agneta Börjesson, Partisekreterare, Miljöpartiet
Thomas Mattsson, Chefredaktör, Expressen
